Morgondramatik

i Allmänt,

Som vanligt alla mornar nu för tiden är jag tröttare än tröttast och såklart inget undantag idag. 06:10 ringde mobilen och 06:15 hade jag förflyttat mig till duschen. Så långt så bra, men det är sedan det händer. Klockan är ungefär 06:40 och jag står i köket och fixar mig frukost. Av någon anledning slänger jag en blick ner på golvet och möts då av en gigantisk spindel! Okej, gigantiskt är kanske att överdriva, men jag kan säga att den var äckligt stor. Jag har aldrig sett en så stor "fri" spindel. Dom på Skansen är ju större än den jag såg, men den räknar jag inte som fri. Men ni förstår vad jag menar?

Snabbt som attan hoppar jag bakåt, vilket betyder att jag skaffar mig ett avstånd från spindeln på ca 1½ - 2 meter och spindeln springer fram mot den punkt där min tår nyss varit. I ren chock och rädsla följer jag spindels väg efter köksbänken och avståndet mellan oss minskar och såklart parkerar han/hon framför det skåp vi förvarar saker vi inte använder (skålar, muggar, ljus och konstiga saker) som jag tänkt öppna. Så från där jag står sträcker jag mig mot skåpet, öppnar dörren/luckan(/vad säger man?) och tar ut en stor kopp. När jag håller den i min hand backar jag ytterligare en bit så jag är på "säkert" avstånd igen. Jag hukar mig ned och ställer koppen med öppningen ned och puttar den mot spindeln. Jag missar såklart (vilket egentligen borde ha varit en omöjlighet: en stor kopp och en stor spindel!?). I några sekunder samlar jag mod innan jag snabbt stegar mot koppen och sedan placerar den över spindeln.

Puh! Det man inte ser finns inte, eller hur? Lite senare när mina sambos vaknat till liv pekar jag på koppen som står uppochned på köksgolvet och säger att den där rör ni inte när jag är i närheten. Men det gjorde dem såklart. Jag tog skydd på en av stolarna och höll för ögonen medan dem tog livet av äcklet och slängde den i papperskorgen. Dom hade först tvivlat på hur stor den var, men jag fick ett erkännande. Att den var rätt stor ändå..
Vad tycker ni, fick jag vara så rädd som jag var?

Kommentarer

Postat av: NATHALIE

Publicerad 2009-09-29 20:07:06

Sv; Aa, jag vet precis hur det känns, inte alls nå kul när det blir så! ^^

Postat av: mamma

Publicerad 2009-09-29 20:33:54

Vilken tur att du har så hjälpsamma "sambos", undra hur rädd det lilla krypet blev när han/hon möttes av en jätte ^^

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela