197 dagar

i Australien,

I Perth satte vi oss ner och planerade vår sista tripp i Australien. Vi bokade flygbiljetter, tourer och boende vilket gjorde att vi endast behövde tänka på vad vi ville äta, dricka och shoppa de sista veckorna, vilket var himla skönt! Vi hade ett slutdatum och kunde bara följa med och njuta in i det sista.

Den 21a oktober lämnade vi Sverige och kom tillbaka den 6e maj. 197 dagar som känns som en månad. Tiden har gått så otroligt fort och det var med ett sting i hjärtat som jag klev in i flygplanet i Adelaide. Jag hade så gärna stannat längre, det finns fortfarande väldigt mycket som vi inte sett än! Och trots att vi har varit på resande fot, nya platser nästan varje dag så skapar man sig någon sorts vardag och man vänjer sig med utbudet av butiker, restauranger med mera, och en del kommer jag sakna i Sverige. Att jag kommer åka tillbaka till Australien känns inte alls som en omöjlighet, men det är så många fler äventyr jag vill hinna med och för att göra det så måste man ju avsluta ett annat, och nu var det slut på Australien 2013/2014. En fantastisk resa.

Australiensisk fotboll

i Australien,

Vi har varit med på en riktig Australiensk folkfest. Detta kan vara det mest "Australienska" vi gjort; vi har tittat på Australiensk fotboll, footy som man kallar det. En lite halvmärklig sport när man inte vet reglerna (kanske även när man kan dem) men när vi var på Kangaroo Island fick vi en liten lektion så vi hade iallafall ett någorlunda hum om vad som hände och varför. Det är ett event som engagerar oerhört mycket människor; spelare, en oerhörd mängd funktionärer av olika slag och publik i alla åldrar. Det var vi och 44200 andra som tittade på matchen, och då var arenan inte fullsatt, vilket var mäktigt. Det var en riktigt rysarmatch men tyvärr så vann inte det lag vi hejade på, men det gjorde inte så mycket -det var en otrolig upplevelse ändå.



Det är höst och börjar gå mot vinter här i Adelaide, nu ligger temperaturen mellan tio och tjugo grader vilket är en oerhörd chock efter att nyligen ha varit i Darwin och Alice Springs där det är åtminstone  trettio.. Därav full klädmondering med det varmaste som gick att hitta i väskan.

Outback

i Australien,

Många säger att Australiens mitt är det riktiga Australien. Varför vet jag inte riktigt. Kanske för att man ser på Australien som ett land med tuffa naturliga förutsättningar, svårt att leva i, och i mitten är det väl nog svårast. Det är lite av ett ökenlandskap, inte överdrivet med vatten och väldigt varmt. Den största staden är Alice Springs, utöver det finns mindre samhällen med många många mils avstånd från varandra. Det är så stort, och platt.. Anledningen kan också vara på grund av aboriginerna, Australiens urinvånare, som fortfarande har lite fäste här. 

Vi tog en guidad tur på 6 dagar tillsammans med 9 andra för att upptäcka sträckan mellan Alice Springs och Adelaide.

Dag 1: 
06:45 hoppade vi på minibussen i Alice Springs (som vi kom att tillbringa många timmar i). Vårt första mål är Kings Canyon, och utöver bussfärd blev det en bensträckare och en kort cameltur efter vägen. Jag har aldrig ridit camel förut, och trot eller ej men det finns väldigt många (fler än antalet aboriginer) cameler i Australien både vilda och tama, så jag tog chansen att få rida en. Vilket var kul! När vi kom fram till Kings Canyon Resort åt vi en sen lunch för att sedan bege oss ut på en promenad i/på Kings Canyon, vi fick se solnedgången innan vi begav oss tillbaka till campet där vi avslutade första dagen med middag och lekar. Vi sov i tältstugor och somnade med ylande dingos runtomkring oss.


Dag 2:
Vi packade ihop våra tillhörigheter och åkte vidare till Yulara, vilket är samhället som ligger vid Ayers Rock/Uluru/Den stora röda stenen. Vi var framme vid lunchtid och ägnade eftermiddagen åt att beundra stenen, både på avstånd och på nära håll. Den mäter 380m över havet, men den är som ett isberg och det är bara toppen man ser, stenen räcker hela 5000m ner i marken! Uluru är viktig för Aboriginerna och är en symbol för kvinnans dröm. Kvällen tillbringades runt lägerelden och vi fick lära oss om Australiens historia innan den vita mannen kom, vad som hände när den kom och hur det ser ut och är idag. Vi sov under stjärnorna i 'swags' (en rejäl sovsäck som tål vind och vatten med en madrass att ligga på) vilket var oerhört mysigt! Tyvärr väcktes vi 04:30 av att det började regna.
 
Dag 3:
Men lika bra var väl kanske det, vi skulle ändå upp tidigt för att hinna med att se soluppgången över Uluru. Dock hängde regnmolnen kvar och vi fick inte se en ilsket röd lysande sten, utan snarare en blå-lila en. Vid sju-tiden åkte vi till Kata Tjuta där vi promenerade i 'The Valley of the Winds'. Kata Tjuta är mannens dröm, hit kommer unga aboriginska män för att lära sig om sin historia och tradition. Här är också en begravningsplats och de vindar som viner är de döda männens själar som ska hjälpa dig, den blåser ut alla dåliga andar och ingjuter dig nya goda som ska göra dig stark. 3 timmar senare tog vi oss till ett 'Cultural Centre' där vi fick lära oss mer om Aboriginer och titta på lite av deras konst. På kvällen tittade vi åter igen på Uluru innan det var dags för middag, lekar och historier.  


Dag 4:
Resans tidigaste morgon. Vi packade ihop våra swags och lämnade Yulara 05:00 och framför oss väntade 10 timmars bussfärd. Nästa mål var Coober Pedy, en stad under marken! Det är iallafall så man marknadsför den, bilden jag hade framför mig var en väg som ledde in och ner i en grotta, men riktigt så var det inte. Det mesta ligger ovan jord, men många byggnader är inbyggda/utgrävda i berg, ungefär 70% av alla boningshus. Vi besökte en underjordisk kyrka, ett typ av kängurureservat och ett opalmuseum. För det man gör i Coober Pedy är att leta efter opal, och varför man bor under marken är av den enkla anledningen att det kan bli upp mot 50grader varmt under sommaren, och den bästa tillflykten är då under mark. 


Dag 5:
Vi spenderade  en hel del tid i bussen den näst sista dagen, efter en liten sovmorgon så lämnade vi Coober Pedy för att anlända till en campingplats utanför Port Augusta i skymningen. Det var den sista kvällen med våra nya vänner och vi tog vara på den, middag med härliga skratt åt de interna skämt som uppkommit under vår tid tillsammans, lekar och härliga samtal.

Dag 6:
Tyvärr så regnade det hela dagen så planerna ändrades lite, men det blev en promenad med ytterligare en historielektion och ett besök på en vingård innan vi ankom till Adelaide.

Utöver regnet den sista dagen var det en riktigt lyckad tripp, det var en fantastisk grupp vi hamnade i och vår guide var toppen, med sina aboriginska rötter och passion för matlagning blev det en väldigt bra upplevelse. Outback är väldigt speciellt och det känns bra att jag har fått se det.

Darwin

i Australien,

Eftersom att vi sålde bilen i Perth var vi tvungna att hitta ett annat färdmedel till nästa destination. Enklast, snabbast och billigaste var en flygbiljett till Darwin.

Darwin är en ganska liten stad, både sett till antalet invånare och utbudet av butiker, restauranger med mera. Liten stad till trots så byggs det väldigt mycket nytt, framförallt bostäder i form av lägenhetskomplex. Deras 'Waterfront' är väldigt fint planerad med grönområde och badmöjligheter och mysiga uteserveringar. Men man åker inte till Darwin för att shoppa eller för att få kulinariska smaksensationer, nej man åker till Darwin för att se nationalparkerna med deras vattenfall. Man åker heller inte hit för att kela med koalor och kängurus utan för att få se en och annan krokodil.

Jag hade gärna kört runt i parkerna och campat, men eftersom att vi sålt bilen och flög till Darwin fick det blir en annan lösning. Vi tog en guidad dagstur där vi först fick se vilda krokodiler (och två vita havsörnar!) i Adelaide river och sedan besökte vi två vattenfall i Litchfield-park, och i det andra fick vi bada i. Dagen avrundade vi med att gå på Darwins 'Sunset Market', där man gör iordning ett marknadsområde vid stranden. Man kan köpa något att äta och dricka, konsthantverk och krimskrams samtidigt som solen går ner. 




I Darwin kan man också lära sig lite mer om andra världskriget, om hur Australien påverkades (till exempel att norra delen av Australien var hårt drabbat och att det släpptes fler bomber över Darwin än över Pearl Harbour) och om deras medverkan. Det finns ett museum och lämningar i form av bland annat en tunnel och landningsbanor för flygplan. 

Vänstertrafik

i Australien,


Nu har vi sålt vår fina campervan! Den har varit perfekt, precis allt jag önskade mig och drömde om innan jag kom hit. Men jag ska inte sticka under stolen med att den också har orsakat en hel del huvudvärk och tid och pengar hos olika verkstäder, men det är sånt man får räkna med. Trots allt är det en gammal bil, och vi bidrog med ytterligare 1166mil till mätaren. Därför är det kanske nu hög tid att berätta hur det är att köra en högerstyrd bil på vänster sida av vägen.

Det är inte så svårt! Visst, i början ville man gärna slinka in i högerfältet, och jag har hört om många skräckupplevelser från andra som har gjort det, men är man bara med i matchen så går det bra. I stadstrafik är det väl skyltat i korsningar med både text och bild att man ska hålla till vänster. Efter vägen kommer då och då en påminnelse om att det är vänstertrafik i Australien och när det kommer tillfälliga omkörningsfiler finns också skyltar som understryker att man ska ligga i vänster fil om man inte tänker köra om. 

Men framförallt när man kör längs lands- och motorvägar påminns man om att vila, att man efter varje 2timmar ska kliva ur bilen och sträcka på sig eller ta en tupplur. Här och var finns även en påminnelse från staten om vad som kan hända med en trött förare bakom ratten, med en bild på en totalkvaddad bil eller en doktor som tittar surt tillbaka på en. Under rastplats-skyltar kan man även finna texter som 'Fatige is fatal' och 'Drowsy drivers die'. Detta är framförallt av den orsaken att Australien är ett så stort land och att ofta kan man får köra långa sträckor innan man når sitt mål, och många olyckor är pågrund av att föraren är trött men vill komma fram och fortsätter ändå att köra, trots att man borde ta en paus.

Det gick snabbt att komma in i körandet. Svårast hade jag med att komma åt tvåans växel, den hamnar så konstigt till när den är längst bort och längst ner och man ska ta sig dit med vänsterhanden. Lite halvjobbigt var det också med blinkers och vindrutetorkare då de har placerat spakarna tvärt emot vad vi har dem i Sverige, att torkarbladen plötsligt börjar vifta när man förväntar sig höra klickandet från blinkersen både skrämmer en och ger en black-out, och det tar både två och tre sekunder innan man förstår vad som händer och hur man stänger av.

Efter att ha kört omkring i fyra månader så känns det som om jag alltid kört högerstyrt. Jag har hört att det läskiga momentet är framför mig; att nu gå tillbaka till höger sida av vägen. Vi får se hur det går. 


Perth

i Australien,

Western Australia är Australiens, till ytan, största stat vars största stad är Perth (landets fjärde största). Just nu sägs Perth vara den som underhåller flest byggkranar, och det kan jag nog skriva under på. Det byggs och renoveras överallt, det är också en hel del vägarbeten.

Det är en livlig stad, de två shoppinggatorna är fyllda till bredden av  gatumusikanter, barnen är lyriska över "fontänen" de är tillåtna att leka i och alltid är det någon som ställt upp en vagn där de säljer något, både ätbart och icke ätbart. Den finaste platsen är Kings Park en solig dag. Parken ligger på en kulle vilket ger dig en underbar utsikt över staden och vattnet (Swan River). Detta kan nog vara min favoritpark just av denna anledning.




Det finns många fina hus och ekvationen är 'ju närmare vatten desto flådigare'. Åker man ut en bit från centrum mot havet till så hittar man många stora, nybyggda villor. Men även i staden finns det många lyxiga hus och lägenhetskomplex, i området kring Kings Park har vi spanat på en del boenden som har allt man kan önska.

Vi har inte gjort några aktiviteter i Perth utan mest bara njutit av att vara i en storstad igen. Promenader och konstprojekt, lite arkitektur, människor som går förbi och något kallt att dricka eller en glass räcker lång väg.

Syd-väst

i Australien,

Efter Nullarbor vek vi av mot kusten. Esperance, Albany, Denmark, Margaret River, Fremantle. Fina samhällen med mysig atmosfär, många fina hus med havsutsikt och många stränder. 

Strax efter Denmark finns en skog full med 50-60meter höga eukalyptusträd. Det är en nationalpark som man döpt till Valley of the Giants och där man har byggt broar mellan träden så att man kan gå tär uppe bland kronorna, 40meter ovan mark.


Margaret River gillade jag mest, det var en blandning av Byron Bay's surfkultur och mat- och vinkulturen i Barossa Valley, vilket blev en härlig mix. Vuxet och avslappnat. Just nu pågår en surftävling i Margaret River som vi hade hoppats på att få se en glimt av, men just de dagar vi var där var havet platt. Inte en surfvänlig våg i sikte, så himla trist! Det hade varit så häftigt att få se duktiga surfare in action

The Nullarbor plain

i Australien,

Det finns en väg att köra om man vill ta sig mellan Perth i väst och Adelaide i öst. The Nullarbor plain, som översatt skulle bli något i stil med slätten utan träd. Det är en resa många australiensare drar sig för att göra, man tar hellre den snabba vägen genom att hoppa på ett flyg än att köra bil. Slätten är nästan 200 mil lång, vi hade förväntat oss öken med sand vart man än såg, men det var mer av ett fjäll-landskap med gräs, låga buskar och några träd här och var (namnet till trots). Innan vi gav oss ut på vägen fyllde vi bilen med burkmat och vatten, med tanke på vad vi hört om Nullarbor så väntade vi oss att vara efter vägen i närmare en vecka. Det tog dock inte så lång tid och det var inte alls så långtråkigt som alla sagt, en natt spenderade vi ganska exakt på gränsen mellan South och West Australia. Inte så illa.




Det var många långa raksträckor varav den längsta var 160km, även Australiens längsta. Vi mötte några personbilar, många husvagnar och husbilar, en hel del lastbilar (eller road trains som de kallas, den klassiska amerikanska fronten med tre stora släp) men vi mötte också en som gick och tre som cyklade, helt otroligt och mycket inponerande! Skyltar varnade för kangurus, vombats och cameler men av dem såg vi inga, förutom döda kängurus på vägen. Däremot fick vi se tre stycken emus längs vägkanten. 

Vingård

i Australien,

Att plocka frukt eller grönsaker är kanske det vanligaste jobbet man får som backpacker i Australien. Bananer, meloner, apelsiner, citrus, kaffe, nötter och vindruvor för att nämna något man kan plocka. Betalningssätt är olika, det vanligaste är att man får betalt per hink eller kilo man plockar och några få betalar per timme.

Australien är en stor producent av vin, det finns flera olika vindistrikt runt om i landet varav de flesta ligger här i södra Australien och jag har ju berättat att vi har besökt ett -the Barossa Valley. Man skulle kunna säga att vi nu är i ett annat distrikt här på Kangaroo Island där det finns en handfull vingårdar och det sägs vara stor skillnad mellan vinerna som kommer från ön jämfört med de från fastlandet, om man pratar med de sakkunniga. 

Jag har fått chansen att få vara med och plocka druvor. Jag slog två flugor i en smäll och förenade det "obligatoriska" fruktplockandet med att få uppleva en 'vintage', alltså tiden då man plockar vindruvorna och tillverkar sitt vin. Det är en väldigt precis process, druvorna måste plockas när de har det perfekta sockervärdet vilket gör att man kan plocka några dagar för att sedan vänta en dag eller två innan man kan fortsätta igen. Det är ett tufft jobb, man behöver inte plocka länge innan det börjar kännas i ryggen. Även knän och händer känns ömma efter ett tag, fingertopparna är också utsatta då man lätt råkar klippa sig när man klipper av stjälken in mot trädet. Det är stressigt, man vill få in druvorna så snabbt som möjligt när man uppmätt det rätta sockervärdet. "Proffesionella" plockare som får betalt per kilo plockar närmare 2ton druvor om dagen vilket är helt sjukt. Jag plockar omkring 500kg. 

Nu har jag beskrivit handplockning av druvor, men såklart kan man även plocka dem med maskin. Det är en maskin (ser lite ut som en ismaskin, en sån som spolar isen på hockeyrinken) som skakar av druvorna, detta sliter väldigt mycket på stockarna och därför väljer många (mindre) vingårdar att handplocka sina druvor. Stockar som plockas med maskin överlever bara 30 till 40 år medans handplockade lever betydligt längre. Bland de äldsta stockarna i Barossa var ca170 år gamla.

Kingscote

i Australien,

Det störta samhället på Kangaroo Island är Kingscote, som ligger på norrsidan av ön. En väldigt mysigt liten stad där det viktigaste finns, matbutik, postkontor, bank(er), hotell, restauranger, bygghandel, bensinstation(er), apotek, sjukhus, polis och småstadsshopping med mera.
 
Min favoritplats i Kingscote är ett café som är kombinerat med en tidningsbutik, Roger's Deli. Man sitter bland alla tidningar och blickar ut på alla som går förbi. Väldigt mysigt, jag tror att kombinationen café och bokhandel med bokhyllor från golv till tak hade varit en höjdare i ett höstruskigt eller vinterkallt Sverige.





Extra arbetskraft

i Australien,

Jag vet inte om det är vanligt förekommande i Sverige, kanske har jag bara inte lagt märke till det, men här i Australien är det ett vanligt koncept; att man använder sig av volontärer, de får ingen lön men får något annat i utbyte för sitt jobb. Lite här och var, på museer och turistinformationen, har jag träffat människor som har en namnskylt som förutom namn också talar om att de är volontärer. 

Det är många runt om i landet som har stora gårdar, farmer och plantager, som också behöver lite extra hjälp. De vänder sig då till backpackers (oftast, men vem som helst får göra detta) och ber dem arbeta några timmar om dagen i utbyte mot boende och mat, och man stannar allt från en vecka till månader, förstås beroende av en rad faktorer (vad värdarna har för rutin, hur man fungerar tillsammans med mera). 

Vi testar på detta koncept här på Kangaroo Island. Vi är hos ett pensionerat par som har en (i Australien mått) normalstor farm, de har omkring 600 hektar mark. De har kor och får, och de odlar även merparten av all frukt och grönt de äter, samt har hönor som ger dem ägg varje dag. 

Våra sysslor på gården är allt från att rasta hundarna till trädgårdsarbete till att få arbeta med djuren, hjälpa till när de ska skickas iväg, förflytta dem mellan hagar, se till att de har hö med mera. Just nu går alla kor i väntans tider så var och varannan dag föds det en kalv här på gården, så vi håller även ett öga på dem. 

Hur värdarna ordnar med mat och boende ser olika ut, vi bor i en husvagn i anslutning till huset och får tre rejäla mål mat om dagen plus snacks där emellan och obegränsat med frukt och grönt. Oerhört lyxigt och vi har blivit väldigt bortskämda med så bra mat.

Reser man runt som vi gör så är detta ultimat, man sparar sina pengar, man får massvis med nya erfarenheter, man får lära känna nya människor och lära sig mer om hur det är att leva och bo i Australien (eller i vilket land man nu gör detta).

Födelsedag

i Australien,

Idag är det min födelsedag och det är den första i mitt nu 21åriga liv som jag inte firar hemma i ett snöigt Norrland. I år är jag i Australien och får testa en riktig Australiensk pavlova.
Att fylla 21 i Australien är lite som att fylla 20 Sverige, det är en ålder man firar lite extra. Det finns en speciell sång man sjunger och enligt traditionen ska födelsedagsbarnet få en nyckel av sina föräldrar som symboliserar att man nu är vuxen och att man får komma och gå som man vill i huset. Och man påminns om att man aldrig fyller 21 igen.

Kangaroo Island

i Australien,

Kangaroo Island är en ganska liten ö, omkring 15mil lång och 3mil bred, men är ändå Australiens tredje största ö. Det var hit man först kom innan man begav sig till fastlandet och Adelaide när den vita mannen började bygga upp sitt samhälle. Folk som bor här kallar ön på skämt för Alcatraz då det ju var brottslingar man shippade hit och som fick börja lägga grunden för samhället.

Det finns några stora samhällen på ön dit det går asfalterade vägar samt till de stora turistattraktionerna, alla andra vägar är dammiga, skumpiga och slingriga grusvägar. Ön handlar till största del om djur och natur; sälar, kängurus, fåglar och boskap, åkrar, nationalparker och klippor. Man hittar också en del närproducerat så som honung, eucalyptusolja, fårost och hantverk.


Barossa Valley

i Australien,

I Australien finns några olika vindistrikt och vi har nu besökt ett av dem; Barossa Valley, som ligger precis ovanför Adelaide. Det är ett område bestående av några små samhällen med en rik mat och vinkultur, det finns gott om restauranger att besöka och så även vingårdar (mer än 70 stycken!).


Man kan antingen ta en guidad tur där man får besöka några olika gårdar eller så tar man sig själv dit man känner, både bil och cykel går bra (vill man promenera så fungerar nog det med). Har man inte en egen cykel så kan man hyra en, den enda rekommendationen jag har är att inte cykla när det är över 40grader varmt, om ens 30grader, man får upp nog med värme när man trampar runt ändå.

Som jag har förstått det så var det tyskarna som tog vinet till Barossa när de kom till Australien under 1800talet. De plockade upp plantor i Afrika som de planterade och det fungerade ganska bra. Sedan på 1900talet någon gång tappade man lite intresset för vinproduktionen för att sedan under slutet ta upp intresset igen. Många köpte gårdar under 90talet som hade förfallit något som de fick arbeta hårt med för att få fart på igen. En vingård som lyckades ta vara på vinstockar som planterades när de första tyskarna kom på 1800talet, de vinstockarna är idag 170 år gamla och producerar fortfarande druvor. 

Vi var runt till ett gäng olika gårdar, både kända och mindre kända. Vi provsmakade viner och åt "platters", alltså en talrik med diverse delikatesser -ostar, skinkor, pajer, bröd, sallad, frukt med mera. Några flaskor vin köpte vi också. Mycket trevligt!

Fleurieu Peninsula

i Australien,

Nästan en vecka tillbringade vi längs kusten nedanför Adelaide, som kallas för Fleurieu Peninsula. Det blev några nätter i de två nationalparkerna Deep Creek och Newland Head, och några nätter på olika campingar.

När man som vi åker runt med en campervan och använder oss av gaskök när vi ska laga mat och inte är beroende av elektricitet så behöver man bara en toalett för att klara sig, och det är vad man erbjuder på campingplatserna i nationalparkerna. Rinnande vatten och toaletter, på vissa ställen duschar. Detta gör också att det är billigt att stanna där.

I Deep Creek finns ett flertal olika campingplatser med olika egenskaper, var de ligger men också hur de är tillgängliga; en del kan man köra till med vilken bil som helst, andra måste man ha fyrhjulsdrift för att nå och vissa kan man bara gå till. Runt om i parken kan man ägna sig åt promenader längs snitslade stigar av olika svårighetsgrader. Här fick min högerfot sig en rejäl törn, jag stukade den när vi gick till ett vattenfall (precis när vi bara hade 100m kvar).

Newland Head är liknande Deep Creek och har några olika hiking-slingor men har också en lång stor strand med stora vågor som rullar in. Vattnet kallt och turkost fullt med fiskar och surfare. 

Det fantastiska med nationalparkerna är alla djuren som man får se i sina rätta element, visserligen kan man hamna öga mot öga med en stor hårig spindel (slog mitt personliga rekord på den största spindel jag sett, om man bortser från de jag sett på TV och ZOO, dessa var med kropp plus ben lika stor som min öppna hand, en diameter på ca15 centimeter..!) på toaletten men man kan även komma nära kangurus. Stora, grå, nyfikna kängurus. Varje dag i nationalparkerna fick vi se dessa fantastiska djur på nära håll, allt från ensamma till par till stora grupper. 

Vi besökte Victor Harbour och Port Elliot, två samhällen som ligger vid havet. Många fina nybyggen i olika stilar med underbar utsikt över vattnet, som har den perfekta turkosa-kulören man vill att havet ska ha. Här kan man om man har tur få se en val, dock så är det inte så vanligt under sommaren så vi fick inte se någon.

Adelaide

i Australien,

Resandet går snabbt nu och redan har vi tagit oss till Adelaide i South Australia, i tidszon +9,5.

I själva centrum av Adelaide finns inte jättemycket att göra, det mesta händer utanför staden så som stränderna med surfing och fiske, Kangaroo Island med sina djur och sin natur, men kanske framförallt alla vingårdar som finns att besöka.

Något man dock kan göra är att gå på en guidad tur på Haigh's där man tillverkar choklad i olika smaker, former och utföranden och har gjort det sedan början av 1900talet. Det var en ganska kort rundtur men vår guide var väldigt bra och berättade om företagets historia och chokladtillverkningen med glimten i ögat. Vi fick även smaka choklad, tre olika typer och vi fick en liten rabatt om vi handlade efteråt, vilket vi ju var tvungen att göra så några praliner fick följa med. Detta kan jag varmt rekommendera då turen var gratis!


Jag skrev tidigare om Melbourne och om deras graffiti som gjorde att staden kändes lite förfallen. Även här i Adelaide har man graffiti, fast det kan nog vara fel ord.. Konst passar nog bättre, i små gränder här och var kan man hitta fina målningar av olika slag som ger staden mer liv. En mer konstnärlig och kulturell anda tillsammans med alla de tusentals affischer som informerar om sommarens alla festivaler.

I Adelaide har man också en egen marknad (Adelaide Central Market) med kött, fisk, frukt, grönt, delikatesser med mera. Denna är nog min favorit hittills då allt är under tak och de flesta stånden är platsbyggda vilket gör det möjligt för utställarna att göra det ner ombonat. Ett annat hett tips.

Vi avslutade Adelaide-vistelsen på IKEA för att omgruppera och planera nästa steg..

The Great Ocean Road

i Australien,

De bästa upplevelserna brukar vara de som är gratis. Ska man åka från Melbourne till Adelaide så finner man the Great Ocean Road, fantastiska vyer och platser helt gratis att beundra under tiden du kör. Det är en sträcka på ungefär 25mil, riktig serpentinväg med havet på ena sidan och gröna berg på den andra, för att sedan bytas ut mot regnskog och vattenfall för att rundas av med slätter och fantastiska sandstensklippor.


Melbourne

i Australien,

Efter att ha besökt tillräckligt med museum och varit ut till Phillip Island (som är en av de större attraktionerna när man besöker Melbourne) så bestämde vi att en dag i centrum fick räcka. 
 
Vi hoppade på en av spårvagnarna och åkte ett varv runt centrum för att få en uppfattning av staden. De har ett gäng gamla, charmiga spårvagnar som går runt och som faktiskt är gratis.


Ett besök på Queen Victoria Market var ett måste, en marknad med allt; delikatesser av olika slag, kött och fisk, frukt och grönsaker och lite andra grejer, en del stånd är inomhus och andra utomhus. Väldigt mysigt! Här blev det också lunch: fish & chips.


Vi gick sedan runt, längs huvudgator och Yarra River och i parker. I en park fanns kapten Cooks hus, ett hus man byggt upp i England, packat ner och sedan byggt upp i Melbourne. 
 
Är man i Melbourne är en match i Australiensk fotboll ett måste, men tyvärr så börjar inte säsongen förrän i mars. Vi får se om vi lyckas ta oss till en sådan match senare.
 
Jag gillar inte alls Melbourbe lika mycket som jag gillar Sydney. Jag vet inte ens om jag gillar Melbourne. Trots att de är ganska lika varandra så är det så oerhört olika varandra, jag uppfattade Melbourne som mer slitet. Det var många gamla byggnader var inte alls lika väl omhändertagna som de var i Sydney, och det var mycket klotter och graffiti. Någonstans läste jag att man i Melbourne redan på 70talet la en typ av detaljplan över centrum så att gamla och nya byggnader skulle harmoniera, men trots det så blev det inte vidare bra. Tycker jag.

Phillip Island

i Australien,

Har man 12 timmar att spendera på Phillip Island så har ni här ett exempel på hur man kan få tiden att rusa iväg.

Lättast är det att ta allt i geografisk ordning, och då är Panny's chokladfabrik först ut. Man kan antingen bara kika lite i butiken och kanske ta en fika på deras café, men man kan också gå en liten rundtur bakom kulisserna där man får lära sig hur man gör choklad, man får se en massa saker gjorda i choklad, spela spel där man kan vinna choklad och man kan se när de gör och paketerar sin choklad. Det kostar $15, alltså 90 svenska kronor (typ), och jag måste nog säga att det var värt pengarna, vi hade väldigt roligt.



Sedan är en av surfstränderna på den södra sidan av ön ett måste, fin sand, underbart (kallt) vatten och fantastisk natur. Här kan man lätt tillbringa några timmar. Äta bör man, annars dör man. Om du inte hade packat med dig en matsäck så får du åka till närmaste matbutik och köpa något gott för att sedan åka vidare till öns bortersta spets, the Nobbies. Det finns även ett servicecentrum där man kan köpa fika. Slå dig ner på en bänk, mata inte fiskmåsarna och gå sedan runt på promenadslingan och beundra utsikten.

Avsluta sedan dagen med öns största attraktion, the Penguin Parade, Pingvinparaden. Där får du chansen att se pingviner (sorten Little Penguins, vilket är den minsta typen. Ungefär en linjal hög och kilot tung. Lever längs den södra kusten här i Australien, på Tasmanien och delvis på Nya Zeelnd) komma hem i skymningen, när de går över stranden upp på kullen till sina hem för att sova. Du får även komma dem riktigt nära när du går från stranden tillbaka till huvudbyggnaden och pingvinerna vaggar fram bredvid dig, tvättar sig och matar sina ungar. Just nu är det högsäsong, från december till februari. Det är både mest folk som kommer och tittar, men också flest antal pingviner som passerar över stranden. Rekordet var julhelgen 2012 när 2800 pingviner kom, i år är rekordet 2600 och när vi var där kom omkring 1000 stycken.


Bränder

i Australien,

Det har varit oerhört varmt här ett tag och kanske har ni hört på nyheterna att det har brunnit på sina håll. Det har varit en ganska allvarlig situation men nu har vädret slagit om, från 40grader till 20grader, och det mesta är under kontroll. Vi har aldrig varit i fara, även om vi har varit i Victoria som varit hårt drabbat, vi har hållit oss till kusten och kommer nog fortsätta göra det med.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela