Att hunden sägs vara människans bästa vän är en aning diskriminerande mot katterna tycker jag, för i många fall så är kissemissarna också väldigt förstående och snälla mot oss. Idag visade min farmors katt prov på detta när han (Nisse) höll mig sällskap i badrummet när jag skulle locka mitt hår. Att locka hår vet ni kanske att det inte går speciellt snabbt och då jag inte är en mästare på detta går det inte speciellt mycket snabbare heller. Jag stod i godan ro i badrummet och väntade på att temperaturen på lockborsten skulle bli den rätta och då kommer lilla (ja, han är faktiskt liten på alla sätt, en liten sex månaders kattunge ju!) Nisse in och börjar nosa runt och utforska alla vrår som går att hitta. När detta är gjort hoppar han upp på den bänk som finns, nosar vidare en stund och lägger sig sedan ner, tittar på mig och håller mig sällskap och väntar tålmodigt på att jag ska bli klar. Sicken gentleman!

Jag skulle också säga att han stod för kvällens underhållning. Klockan 15:00 var det som alla år tidigare Kalle Anka, men jag måste säga att titta på Nisse var betydligt mer underhållande när han lekte med presentsnörena, eller den lilla bollen med bjällran i som lät så mycket att man bara ville fortsätta leka med den eller den lilla låtsas råttan. Gärna alla tre på samma gång.