Idag upplevde jag en otroligt känsla, en känsla av makt. Jag kände mig väldigt kraftfull.

Eftersom att jag har påsklov nu och alla jobbar eller är i skola blir det lite själv-aktiviteter för min del. Idag bestämde jag mig för att åka och hälsa på hos min kära farmor. Så jag lånade mammas och pappas bil, tog på mig solglajjorna, skruvade upp volymen på stereon och körde och solen sken. Det var härligt. Det var jag och bilen. Under den tiden jag körde kände jag faktiskt lite glädje över att köra, i normala fall (om man nu kan kalla det för det, så mycket bil kör jag ju trots allt inte) så kör jag för att jag ska, men idag hade jag nästan kunnat fortsätta hur länge som helst. Det kändes som om jag stod on the top of the world.

Dock plockades jag snart ner på jorden, jag blev omkörd på en ganska smal och kurvig väg av en tomlastad timmerbil (trots att jag höll den tillåtna hastigheten 80km/h).. Samtidigt slutade den härliga dunkande musiken och solen försvann bakom molnen.