Fraser Island
I samband med att vi var i Hervey Bay så tog vi oss en dagstur till Fraser Island. Vi var uppe i ottan för att ta oss ut till ön och kom tillbaka när det började skymma. På vår dagstur fick vi åka runt i en fyrhjulsdriven buss och se det som ön är mest känt för.
Fraser Island är världens största sandö och ön växer, tack vare strömmar som tar med sig sand så blir ön ungefär en meter större varje år. När jag tänkte "världens största sandö" så såg jag en stor sanddyna med några palmer framför mig, men det var tvärt om (iallafall den del som vi fick se). Det var en oerhört grön ö med mycket skog, väldigt blandad skog med allt från barrträd till regnskog med 60 sjöar och 100 bäckar med källvatten.
Eftersom att det är en sandö så är underlaget man kör på sand, därför behöver man ett fyrhjulsdrivet fordon som kan ta sig fram i den lösa sanden. Och eftersom att det är lös sand man kör på och sanden lätt förflyttar sig dit den vill så var det lite som att åka bergodalbana. Det var ett ständigt skumpande och plötsligt kom det ett riktigt gupp som gjorde att man lyfte från sätet, det var flera sådana gupp -ibland flera i rad och ibland tog det några minuter mellan dem. Addera till det; vägar där endast ett fordon får plats och branta backar så får ni en liten ide av hur åkturen var och ni kan då också föreställa er hur lugn och skön varje bil och busstur har varit sedan dess och nog kommer att vara ett tag framöver.
Fraser Island är känt för sina Dingos, en typ av vildhund. Tydligen är det vanligare att man ser en Dingo än att man inte ser en när man besöker ön, men nu har honorna precis fått sina ungar och då håller de sig undan för att se till och vakta sina små, och trots hårt spanande så fick vi inte se någon. Jag tror även att chansen är större att man får se en eller flera om man campar på ön och får uppleva den när alla stora bussar är ur vägen och det är lite lugnare. Jag kan gått och väl förstå att man som Dingo håller sig borta från stränder och vägar när så stora fordon mullrar fram och hundratals människor springer hit och dit.
Ön var inte alls vad jag hade förväntat mig, och trots att den var väldigt fin så blev jag inte så fängslad som många andra har blivit. Men det kan nog bero på att turen vi tog var väldigt turistig, tältar man och kör sin egen bil tror jag det blir en annan upplevelse. Men, jag har sett ön och jag ångrar inte att jag tog mig dit.